Folkdräkten är en del av vårt kulturarv men tyvärr så är det sällan som vi kommer i kontakt med dem. Vanligaste tillfället för gemene man är oftast under midsommarfirandet på någon hembygdsgård. Variationen på folkdräkterna är stor och ledsamt nog är det många folkdräkter som helt försvunnit i glömska.
Folkdräkten är den traditionella klädsel som allmogen bar under 1800-talet. Klädseln varierar efter olika tillfällen och områden.
I Ångermanland kunde männen bära byxor( Slåttansbyxa) och skjorta i narurfärgad linne tillsammans med en röd- och blå-randig väst till vardags. Vid festligare tillfällen bars en knäkort gul byxa tillsammans med mörka långa sockar, vit finskjorta och den karaktäristiska röd- och blå-randiga västen. Till både vardags och fest bars en liten röd mössa, placerad högt upp på huvudet.
I Värmland bar kvinnorna ofta en svart klänning med ett förkläde som är röd, beige- randigt med rutmönster längst ned. Till detta brukade de bära en liten vit hätta.Vid fest kunde de bära vit blus under ett rött liv och mörkblå kjol med röd kant. Ofta bar de även en vit-blå randig sjal över axlarna.
Vid festligare tillfällen bar männen en knälång gul byxa tillsammans med långa vita sockar. De hade en vit finskjorta och en väst med vågräta gul-röda ränder. Till detta bar de en stilig svart rock och en hög svart hatt.
I Norrbotten bar kvinnorna en vit finvävd skjorta under ett klargrönt liv med röd kantning och snörliv. Kjolen var mörkgrön och en mörkgrön schal med röda rosor bars över axlarna.
I Dalarna kunde kvinnorna bära ett vackert rött livstycke med gröna ränder och snörning, tillsammans med vit blus och svart kjol samt rött förkläde med beigea ränder. Över axlarna bar de en vit schal med röda blommor.
Folkdräkterna varierar även hel del inom varje län och klädseln anpassades efter olika tillfällen. Festkläder och vardagskläder skiljer sig åt.